Barn exponeras för socker

Ursprungligen publicerat: 2023-06-30


Datainsamling från 33 länder i Europa, utförd av Världshälsoorganisationen (WHO), påvisar en prevalens av barnfetma på 29 %, i åldern 7 - 9 år (1). I Sverige har andelen barn som lever med fetma femdubblats de senaste 30 åren (2). Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har fastslagit att socker riskerar att leda till fetma, diabetes typ 2, dyslipidemi, hypertoni och kardiovaskulära sjukdomar och rekommenderar därför att sockerintaget ska vara så litet som möjligt (3). Av svenska ungdomars totala kaloriintag kommer nästan en femtedel från godis, läsk, sötsaker och snabbmat (4). Samtidigt har Hjärtlungfonden, i samarbete med Unicef och Karolinska institutet, klargjort att barn kraftigt exponeras för reklam om sötsaker, läsk och snabbmat (2). Kontextuella faktorer, likt reklam, påverkar barns och ungdomars matvanor och preferenser.


Folkhälsoarbete - Livsmedelsindustrins roll

WHO skriver att “Livsmedelsindustrin kan spela en viktig roll för att främja hälsosamma kostmönster genom att begränsa marknadsföringen av livsmedel som innehåller mycket socker [...], särskilt de livsmedel som riktar sig till barn och tonåringar” (5). Barn är särskilt utsatta vad gäller reklam eftersom de, till skillnad från vuxna, inte är medvetna om att de är föremål för reklam (6). International Chambers of Commerce (ICC) skriver i sin uppförandekod under artikel 18 att produkter olämpliga för barn inte får marknadsföras till dessa (7). Socker bör räknas till dessa olämpliga produkter riktade till barn, då EFSA redogjort för sockrets alla negativa hälsoeffekter (3). Även om reklam riktat till barn inte är tillåtet i Sverige, exponeras de för godis och läsk så fort de vistas i en livsmedelsbutik (8). Kassan utgör en strategisk plats för försäljning eftersom alla butiksbesökare måste passera där. Sannolikheten att varor köps ökar om de står i anslutning till kassan och män, minoritetsgrupper och individer med låg inkomst tycks vara mer benägna att köpa dessa varor (9). Det finns sannolikt fog för Livsmedelsverket att utreda om det finns någon form av reglering eller styrmedel som kan få dagligvaruhandeln att placera godis och läsk mindre iögonfallande för barn i syfte att minska konsumtionen av denna typ. En tidigare pilotstudie har visat att placering av frukt och grönt i kassan i stället för godis, kan öka försäljningen av frukt och grönt medan godisförsäljningen minskar (10). En annan studie kunde inte påvisa samma resultat, dock var studien finansierad av livsmedelsindustrin (11). Stödet bland kunder för placering av frukt och grönt i kassan finns men är dock begränsad, däremot är stödet för fler butikshyllor med hälsosamma varor stort (12). Detta torde kunna motivera dagligvaruhandeln att göra en rockad bland varor, både för folkhälsan men också för att bli en mer attraktiv butik.


Folkhälsoarbete - Medias roll

De flesta barn har tillgång till TV, radio och internet och har enligt Barnkonventionen rätt till att ta del av medieutbud och nyhetsrapportering (13). Enligt Konsumentverket är reklam och produktplacering riktade till barn under 12 år inte tillåtet (14). I Public Service är, enligt Myndigheten för press, radio och TV (MPRT), gynnande av kommersiellt intresse inte tillåtet, men det finns undantag vid informativa och underhållande inslag (15). Godis och läsk får förekomma i barnprogram så länge inga associationer till företag kan göras. Det hade varit välkommet om Public Service tillhandahöll utbildning om bra kost och näring till både barn och föräldrar, en rättighet enligt artikel 24 i Barnkonventionen (13). Eftersom Public Service är en avgiftsfri tjänst kan en sådan utbildning spela en viktig roll i att fånga upp utsatta barn eftersom barn till föräldrar med låg socioekonomisk status tenderar att ha sämre matvanor (4). Likaså hade det i sociala medier varit önskvärt med nolltolerans mot godis- och läskreklam, i likhet med nolltolerans mot trakasserier. Genom att minska exponeringen av godis och läsk för barn och ungdomar kan dessa individer påverkas i en mer hälsosam riktning (16). Detta skulle kunna bidra till att uppnå delar av de globala målen om hälsa och välbefinnande (17).


Reducera risk för stigmatisering

Även om fetma ur ett folkhälsoperspektiv är angeläget att bemöta är det fortfarande många barn och ungdomar som upplever övervikt och fetma som stigmatiserande (18). Därför är det viktigt att all utbildning kring fetma som folkhälsosjukdom sker med största försiktighet och inte skuldbelägger den enskilde. Det hjälper föga att endast ge patienter råd om att äta mindre (18). Ur en konsekvensetisk aspekt bör hälso- och sjukvård, skola och media vara medvetna om följderna av att prata om fetma och noga välja sina ord för att inte skuldbelägga och stigmatisera. Genom att arbeta med varornas placering i dagligvaruhandeln och att eliminera reklam om sötsaker riktade till barn, går det att påverka barns val av inköp (16), i stället för att komma med förmaningar och därmed riskera att skuldbelägga deras val. Detta blir således ett sätt att tillgängliggöra goda hälsovanor för barn och ungdomar och en viktig komponent i att uppnå god hälsa.

Per Almquist
Hälsovetare biovetenskap



Referenser
  1. WHO (2022). Report on the fifth round of data collection, 2018–2020: WHO European Childhood Obesity Surveillance Initiative (‎COSI)‎. [online] World Health Organization. Tillgänglig på: https://www.who.int/europe/publications/i/item/WHO-EURO-2022-6594-46360-67071 [Hämtad: 2023-03-23].
  2. Hjärt- Lungfonden, Unicef och Karolinska Institutet (2022). In your face - Om barns matmiljö och exponering för matreklam. [online] Tillgänglig på: https://mb.cision.com/Public/545/3663580/9b4b3c94919aa3c9.pdf [Hämtad 2023-03-21].
  3. EFSA Panel on Nutrition, Novel Foods and Food Allergens (NDA), Turck, D., Bohn, T., Castenmiller, J., de Henauw, S., Hirsch-Ernst, K. I., Knutsen, H. K., Maciuk, A., Mangelsdorf, I., McArdle, H. J., Naska, A., Peláez, C., Pentieva, K., Siani, A., Thies, F., Tsabouri, S., Adan, R., Emmett, P., Galli, C., Kersting, M., … Vinceti, M. (2022). Tolerable upper intake level for dietary sugars. EFSA journal. European Food Safety Authority, 20(2), e07074. https://doi.org/10.2903/j.efsa.2022.7074

  4. Livsmedelsverket (2020), Riksmaten ungdom 2016–17. Så äter ungdomar i Sverige.
  5. World Health Organization (2021). Obesity and Overweight. [online] World Health Organization. Available at: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight. [Hämtad: 2023-03-23].
  6. Boyland, E. J., & Halford, J. C. (2013). Television advertising and branding. Effects on eating behaviour and food preferences in children. Appetite, 62, 236–241. https://doi.org/10.1016/j.appet.2012.01.032

  7. ICC (2018). ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation. [online] International Chamber of Commerce (ICC). Tillgänglig på: https://icc.se/wp-content/uploads/2019/07/2019-Marketing-Code_Swe-Final-wCover.pdf [Hämtad 2023-03-21]
  8. Basch, C. H., & Fera, J. (2021). Candy, Snack Food, and Soda in the Checkout Lines of Stores Selling Products for Children in New York City. Journal of community health, 46(5), 922–926. https://doi.org/10.1007/s10900-021-00975-4

  9. Falbe, J., White, J. S., Sigala, D. M., Grummon, A. H., Solar, S. E., & Powell, L. M. (2021). The Potential for Healthy Checkout Policies to Advance Nutrition Equity. Nutrients, 13(11), 4181. https://doi.org/10.3390/nu13114181

  10. Vogel, C., Crozier, S., Penn-Newman, D., Ball, K., Moon, G., Lord, J., Cooper, C., & Baird, J. (2021). Altering product placement to create a healthier layout in supermarkets: Outcomes on store sales, customer purchasing, and diet in a prospective matched controlled cluster study. PLoS medicine, 18(9), e1003729. https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1003729

  11. Huitink, M., Poelman, M. P., Seidell, J. C., Pleus, M., Hofkamp, T., Kuin, C., & Dijkstra, S. C. (2020). Can unhealthy food purchases at checkout counters be discouraged by introducing healthier snacks? A real-life experiment in supermarkets in deprived urban areas in the Netherlands. BMC public health, 20(1), 542. https://doi.org/10.1186/s12889-020-08608-6

  12. Gómez-Donoso, C., Sacks, G., Vanderlee, L., Hammond, D., White, C. M., Nieto, C., Bes-Rastrollo, M., & Cameron, A. J. (2021). Public support for healthy supermarket initiatives focused on product placement: a multi-country cross-sectional analysis of the 2018 International Food Policy Study. The international journal of behavioral nutrition and physical activity, 18(1), 78. https://doi.org/10.1186/s12966-021-01149-0

  13. Unicef. (u.å.). Barnkonventionen i fullständig version. [online] Tillgänglig påt: https://www.unicef.fi/vart-arbete/barnets-rattigheter/barnkonventionen/barnkonventionen-i-fullstandi... [Hämtad: 2023-03-21].
  14. Konsumentverket (2022). Marknadsföring till barn | För företagare | Konsumentverket. [online] www.konsumentverket.se. Tillgänglig på: https://www.konsumentverket.se/for-foretag/marknadsforing/reklam-till-barn/ [Hämtad 2023-03-21].
  15. MPRT (u.å.). Innehållsregler för radio- och tv-sändningar. [online] www.mprt.se. Tillgänglig på: https://www.mprt.se/regelverk/Sa-regleras-radio-och-tv-sandningar/innehallsregler-for-radio-och-tv/ [Hämtad: 2023-03-24].
  16. Statskontoret (2019). En analys av några offentliga styrmedel för bättre matvanor. [online] Tillgänglig på: https://www.statskontoret.se/siteassets/rapporter-pdf/2019/2019-10.pdf [Hämtad 2023-03-21].
  17. Haqq, A. M., Kebbe, M., Tan, Q., Manco, M., & Salas, X. R. (2021). Complexity and Stigma of Pediatric Obesity. Childhood obesity (Print), 17(4), 229–240. https://doi.org/10.1089/chi.2021.0003