Därför blev vi rädda för fett

Ursprungligen publicerat: 2023-05-17

En historisk utblick
För att förstå den rädsla för fett som lever kvar i dessa dagar måste vi backa bandet ett drygt sekel och bege oss österut där allt en gång började. År 1913 publicerade två ryska forskare nya fynd gällande kolesterol och åderförkalkning. Dessa forskare, Anitschkow och Chalatow, kunde notera hur kaniner fick förändringar i sina blodkärl efter att de blivit matade med kolesterolrik föda. Dessa förändringar i blodkärlen liknade de åderförkalkningar som också kunde ses hos människor. Således föddes idén om att kolesterol i födan kan vara orsak till förträngningar i blodkärlen och därmed hjärtinfarkt (1). År 1950 kunde forskarna konstatera att kolesterol i födan inte ensamt kunde lastas för skenande hjärt- kärlsjuklighet. Däremot om intaget av fett minskade i kosten kunde man observera sänkta kolesterolvärden och därmed friskare hjärtan. Två år senare kunde en grupp forskare se fördelar med att byta ut animaliskt fett mot vegetabiliska fetter eftersom detta sänker kolesterolvärdet. 1953 hakade Ancel Keys, en amerikansk fysiolog, på detta tåg och redovisade ett statistiskt samband mellan intaget av fett och ökad förekomst av hjärt- kärlsjukdom. Keys jämförde sex olika länder och kunde se att ju större intag av fett i populationen, desto högre förekomst av hjärtsjukdom. Nu började bevisen strax trilla in, den ena efter den andra i form av epidemiologiska studier som påvisade sambandet mellan intag av fett och åderförkalkning. I september 1955 drabbades USAs dåvarande president Eisenhower av en massiv hjärtinfarkt vilket skapade stor uppståndelse och det blev mer angeläget att ta reda på orsaken till denna sjukdom.

Nya kostråd växer fram
För att ytterligare stärka sambandet och sin hypotes utförde Ancel Keys sin berömda The Seven Countries Study 1970, men lyckades inte att stärka sin hypotes fullt ut. Däremot kunde han observera ett solklart samband mellan mättat fett och ökad hjärt- kärlsjukdom. Den så kallade Framingham studien hade redan sedan innan konstaterat att höga kolesterolvärden är associerat med ökad risk för hjärt- kärlsjukdom och hösten 1970 publiceras en intervju i The Framingham News av Dr. William B Kannel, ledare för Framinghamstudien (2). Dr. Kanner förklarar att "det har upprepade gånger visats att kolesterolnivåerna i blodet kan förändras genom förändringar i kosten". Han förklarar vidare att orsaken till hjärt- kärlsjukdom förvisso är multifaktoriell, men menar samtidigt att det är just de höga kolesterolnivåerna som är nyckelorsaken till sjukdomen. Han fortsätter: "Att kolesterol på något sätt är intimt relaterat till kranskärlssjukdom är inte längre föremål för rimligt tvivel på grund av massiva bevis". Dr. Kannel hänvisar till både epidemiologiska och experimentella studier, vilka samtliga påvisar korrelationen mellan höga kolesterolvärden i blodet och hjärt- kärlsjukdom.
Sammantaget ledde detta nya kunskapsläge till att skyndsamt plocka fram nya kostråd, vilka gick ut på att kraftigt minska intaget av fett och istället äta mer kolhydrater i form av spannmål, bröd, potatis och så vidare.

Kolesterolhypotesen falsifieras men lever vidare
Vid uppföljning av Framinghamstudien år 1987 kunde sambandet mellan högt kolesterol och hjärt- kärlsjukdom inte bekräftas, snarare tvärtom. Författarna till studien konstaterade att ett lägre (!) kolesterolvärde var associerat med 14% ökad dödlighet i kardiovaskulär sjukdom och 11% ökad dödlighet av annan orsak (3). Bara några år senare refererade bland annat American Heart Association till denna uppföljning. Men i sin rapport skriver de istället “[...] the Framingham Study indicate that a 1% reduction in an individual's total serum cholesterol level translates into an approximate 2% reduction in CHD risk." (4). (CHD = Coronary heart disease). Det verkar inte bättre än att uppföljningen av Framinghamstudien blev felciterad.

Högt kolesterol är inte farligt
Nu återgår vi till slutet av 60-talet igen till Ancel Keys och hans arbete. Vid sidan av sin “Seven Countries Study” utförde han en stor randomiserad, placebokontrollerad och (ur vetenskaplig synpunkt) mycket välgjord studie för att konsolidera sin hypotes. Han utförde sitt experiment på olika mentalsjukhus i Minnesota där det var enklare att verkligen kontrollera vad patienterna åt (de var ju inlåsta och under bevakning). Ena gruppen fick mättat fett (huvudsakligen animaliska fetter) och den andra gruppen fick fleromättade fetter (växtbaserade oljor). Studien pågick under hela fem år och sen kom resultatet och det måste ha varit en stor besvikelse för Ancel Keys och hans kollega. De som åt växtbaserade oljor och följaktligen hade ett betydligt lägre kolesterolvärde hade högre (!) risk att dö. Dessvärre blev denna studie föremål för så kallad publikationsbias, dvs att författarna valde att inte publicera sina fynd. Det är först på senare år som en grupp forskare fått tag i data från denna studie och lyckades publicera materialet år 2016 (5). Vad gäller “Seven Countries Study” undersöktes i själva verket över 20 länder från början och när alla länder tas med i beräkningen är sambandet mellan fett och kardiovaskulära sjukdomar kraftigt begränsat (6). Av någon anledning valde Ancel Keys ut sju länder vilka alla passade in på hans hypotes. Det är svårt att bevisa att högt kolesterolvärde per se är farligt, men ändå tas detta som en allmän sanning.


Referenser
  1. Heileson J. L. (2020). Dietary saturated fat and heart disease: a narrative review. Nutrition reviews, 78(6), 474–485. https://doi.org/10.1093/nutrit/nuz091
  2. Findings of Framingham Diet Study Clarified. (1970). The Framingham News, 30 Oct., p.36.
  3. Anderson, K M et al. “Cholesterol and mortality. 30 years of follow-up from the Framingham study.” JAMA vol. 257,16 (1987): 2176-80. doi:10.1001/jama.257.16.2176
  4. LaRosa, J. C., Hunninghake, D., Bush, D., Criqui, M. H., Getz, G. S., Gotto, A. M., Jr, Grundy, S. M., Rakita, L., Robertson, R. M., & Weisfeldt, M. L. (1990). The cholesterol facts. A summary of the evidence relating dietary fats, serum cholesterol, and coronary heart disease. A joint statement by the American Heart Association and the National Heart, Lung, and Blood Institute. The Task Force on Cholesterol Issues, American Heart Association. Circulation, 81(5), 1721–1733. https://doi.org/10.1161/01.cir.81.5.1721
  5. Ramsden, C. E., Zamora, D., Majchrzak-Hong, S., Faurot, K. R., Broste, S. K., Frantz, R. P., Davis, J. M., Ringel, A., Suchindran, C. M., & Hibbeln, J. R. (2016). Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from Minnesota Coronary Experiment (1968-73). BMJ (Clinical research ed.), 353, i1246. https://doi.org/10.1136/bmj.i1246
  6. DiNicolantonio J. J. (2014). The cardiometabolic consequences of replacing saturated fats with carbohydrates or Ω-6 polyunsaturated fats: Do the dietary guidelines have it wrong?. Open heart, 1(1), e000032. https://doi.org/10.1136/openhrt-2013-000032