Historien ska lära oss kritiskt tänkande

Visst gör det ont när knoppar brister. Denna rad kommer från Karin Boyes dikt "Ja visst gör det ont" från 1938. I detta sammanhang använde hon naturen som en metafor för mänsklig utveckling och förändring. Raden betyder att smärta och svårigheter är en naturlig del av personlig tillväxt och förändring, likt hur det kan vara smärtsamt för en knopp att brista och blomma ut till något nytt och vackert. På samma sätt kan hennes rader illustreras som den smärta en människa kan förnimma när hon inser att världen inte är beskaffad så som andra har beskrivit den. I dagens inlägg redogör jag för tre historiska händelser och vill på detta sätt förmedla budskapet om att våga tänka kritiskt och inte alltid svälja allt man hör i TV och media med hull och hår.

  

Rökning - inte är det väl så farligt?

Idag vet vi att cigarettrök är mycket farligt men så har det inte alltid varit, snarare har det ansetts riktigt hälsosamt att röka. I takt med att sambanden mellan rökning och lungcancer blev allt tydligare under mitten av 1900-talet gjorde tobaksföretagen allt vad som stod i deras makt att tona ner och kritisera dessa fynd. Mycket av denna information har jag hämtat från rapporten “The Global Smoking Epidemic: A History and Status Report” av Robert N. Proctor (1).

Tobaksrökning lär ha funnits länge, bland annat hos indianer och den nativa befolkningen i Amerika för rituellt bruk och kom så till västvärlden med Christopher Columbus. På 1830-talet började tobaksröken inhaleras djupt i lungorna efter att tobaken genomgått en innovativ fermenteringsprocess. Det vanemässiga rökandet tog fart i samband med att säkerhetsstickor började tillverkas i Sverige 1855 så att eld fanns tillgängligt hela tiden. År 1890 kopplades cigarettrök ihop med lungcancer för första gången av den tyske läkaren Hermann Rottmann, även om lungcancer vid denna tid var väldigt ovanligt. Men förekomsten ökade och 1923 hölls en konferens vid German Society of Pathology i Göttingen där ledande forskare diskuterade möjliga orsaker till den tilltagande lungcancern i befolkningen. Tobaksrökning angavs som en tänkbar förklaring bland många (en annan förklaring antogs vara rasgränsöverskridande giftermål).

Sambandet mellan rökning och cancer växte sig allt starkare allteftersom vi gick mot 1900-talets mitt och nu börjar tobaksföretagen skruva på sig av oro. Företagen börjar att förlöjliga de forskare som varnar för tobaksrökens skadliga effekt genom att reducera deras slutsatser till simpel statistik och anekdotisk bevisföring. Men för att bemöta kritiken mot användandet av cigaretter inrättades ett nytt forskningscentrum, på initiativ av tobaksföretagen, år 1954: Tobacco Industry Research Committee, vilket sedermera fick namnet Council for Tobacco Research (CTR). Syftet var förstås att ge sken av att man från industrins sida tog kritiken på allvar, men i själva verket var dess huvuduppgifter att utföra och stödja forskning som skulle kunna ifrågasätta eller förminska de negativa hälsokonsekvenserna som kopplades till tobaksrökning. Det skulle dröja ytterligare fyra decennier innan det blev allmänt känt att CTR var ett propagandavapen för tobaksindustrin (2). Fram till dess hann tobaksföretagen skicka ut mängder med broschyrer och pamfletter till läkare, politiker, journalister, mediehus, experter med mera för att få ut budskapet om de “bristande bevisen” kring sambandet mellan tobaksrökning och lungcancer och istället lanserades en stor kampanj 1958 som la fokus på genetisk predisposition, infektioner, luftföroreningar, feldiagnostiseringar och andra alternativa förklaringar till lungcancer.

Så har vi R.J. Reynolds Tobacco Company, ett amerikanskt tobaksföretag, som kom att utveckla micronite-filter, särskilt för produkten Kent. Micronite-filtret var marknadsfört som ett sätt att minska mängden partiklar och skadliga ämnen i cigarettröken. Filtret var garanterat testat och säkert och marknadsfördes som “the greatest protection of any filter cigarettes”, vilka sedan visade sig vara extra farliga eftersom de innehöll asbest (3).

Skådespelare fick betalt för att flasha med speciella cigarettmärken. Sylvester Stallone fick en halv miljon dollar för att röka “Lucky Strike” i sina filmer om Rocky och Rambo och då är vi väl inne på 1970-1980-talet. Mellan 1987 - 1993 skapade tobaksföretaget Philip Morris ett hemligt nätverk, en konspiration, av forskare och historiker för att framställa företagen i goda dager. När tobaksföretagen sedan började bli stämda hyrdes forskare, läkare och humanister in för att vittna om företagens oskuld och de fick bra betalt: ibland så mycket som 1500 dollar i timmen. Så sent som 1994 förnekade de stora cheferna för tobaksföretag inför kongressen att cigaretter orsakar cancer eller att det skulle vara beroendeframkallande. Bara en månad efter detta uppdagades en låda med konfidentiella dokument där företagen tillstod att rökning allvarligt skadar hälsan, orsakar cancer och är beroendeframkallande och att detta var känt sedan 1950-talet (4). 1998 upprättades Master Settlement Agreement (MSA) vilket var ett historiskt juridiskt avtal mellan tobaksindustrin i USA och flera delstater i landet. Det var ett försök att adressera och mildra de långsiktiga negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning samt minska marknadsföringspraktikerna för tobaksprodukter. Dock verkar inte tobaksföretagen efterleva detta avtal fullt ut utan har hittat alternativa vägar för att påverka till exempel politiska beslut (4).

DDT - inte är det väl så farligt?

Diklordifenyltrikloretan (DDT) är en kemisk förening som tidigare användes som en mycket effektiv insekticid, det vill säga ett ämne som används för att bekämpa skadedjur som bär på sjukdomar och förstör grödor.

DDT tog första gången fram 1874 av Othmar Zeidler, enbart för att han var intresserad av att ta fram nya föreningar till sin doktorsavhandling. Därför låg DDT i träda fram till 1939 när det “återupptäcktes” av Paul Hermann Müller, i Schweiz, då han upptäckte DDT:s effektivitet som ett bekämpningsmedel för skadedjur och dess potential att bekämpa sjukdomsbärande insekter (5). Bara ett år efter upptäckten användes DDT för att utplåna Koloradoskalbaggen som hotade landets potatisskördar. När tyskarna retirerade från Neapel i Italien under andra världskriget, bombarderade de stadens vattensystem och snart utbröt en epidemi av Tyfus och de allierade hade ett svar till problemet: 1,3 miljoner människor besprutades med en pulverblandning av DDT och talk vilket effektivt eliminerade sjukdomen (5). Från 1950-talet fram till 1962 föll antalet årliga fall av malaria i Ceylon (nuvarande Sri Lanka) från 2,5 miljoner till ynka 31 fall. Det är lätt att förstå att denna organiska förening betraktades som en skänk från ovan. 8 miljoner kilogram DDT användes år 1962 världen över, men betraktades samma år som ett “dödselexir” av marinbiologen Rachel Carson där hon argumenterade för att DDT och liknande kemikalier inte bara dödade de skadedjur de var avsedda för utan också hade en negativ inverkan på den bredare miljön. DDT kunde ackumuleras i näringskedjan och påverka fåglar, fiskar och andra vilda djur. Dessutom var DDT persistent och kunde finnas kvar i miljön under lång tid (6).

Men innan dess lanserades kampanjer där det uppmuntrades till användning av DDT. Till exempel ställde vissa annonser i USA frågan om “din organisation är beredd att slåss mot bägge fiender?” där ena fienden vad japaner och den andra var malariamyggan (7). Trots att experiment från 1944 och 1945 varnade för just DDT och dess förmåga att ackumuleras i fettvävnaden, försvann denna varning i den allmänna lovsången till DDT’s ära (8). Även när den organiska föreningens potentiella fara på andra organismer blev mer kända ansåg Inrikesdepartementet att dess användning av de väpnade styrkorna var så viktig att dess påverkan på andra organismer måste ignoreras (9). Industrin hade ekonomiska incitament att snabbt få ut DDT bland allmänheten. I ett klipp från mitten av 1940-talet visas hur DDT introduceras i en brittisk koloni i nordvästra Kenya för att bekämpa malaria. Invånarna är skeptiska och avfärdar DDT som ett gift för kommande generationer. En brittisk officerare sprayar då DDT på sin gröt och äter en sked av det för att visa att det inte är farligt. Men eftersom DDT inte är akut toxiskt för människor blir detta vilseledande (10). Kenyanerna lät sig dock inte imponeras. Klippet avsågs även till att komma till användning på hemmaplan för att öka allmänhetens intresse för pesticiden.

DDT steg i popularitet under 1940-1950 talet och hävdades att det kunde ingå i kampen mot polio, vilket inte var sant (10).

Carson, som nämnts ovan, var starkt kritisk till DDT och av den anledningen blev hon inte helt oväntat förlöjligad av samtidens kemikalieindustri. Vissa menar till och med att hon förlöjligades extra mycket eftersom hon var kvinna och vågade drista sig att sticka ut hakan och kritisera ett medel som varit människan till gagn på så många sätt. Debatten om DDT pågår ännu idag där ena sidan anser att det måste användas för att få bukt på malaria och det används i viss utsträckning i vissa länder fortfarande. Andra menar att dess långsiktiga konsekvenser för djur och natur måste beaktas eftersom vissa djur faktiskt varit föremål för nära utrotning till följd av DDT användandet.

Oxycontin - inte är det väl så farligt?

Opioidkrisen i USA erkändes som en nationell hälsofara när president Donald Trump officiellt deklarerade den som en sådan i oktober 2017 (11). Detta innebar att opioidkrisen fick status som en nationell nödsituation för folkhälsan. Presidentens deklaration gav myndigheterna ytterligare resurser och handlingsutrymme för att hantera och bekämpa krisen.

Ett aktuellt läkemedel är ett smärtstillande preparat med den verksamma substansen oxykodon (OxyContin). Oxikodon är en potent opioid, ett analgetikum som används för att behandla smärta och är samtidigt ångestdämpande. Opioider anses vara den mest beroendeframkallande drogen och bland drogrelaterade dödsfall är opioider inblandade i 70-90 % av fallen (12).

Purdue Pharma (läkemedelsbolag) inledde sin aggressiva marknadsföring av sina opioidläkemedel, särskilt OxyContin, på 1990-talet. Företaget lanserade OxyContin på marknaden 1996 och marknadsförde det som en revolutionerande smärtlindringsbehandling med långvarig effekt. En viktig del av Purdue Pharmas marknadsföringsstrategi var att övertyga läkare om att OxyContin hade en låg risk för beroende och missbruk, trots att det innehöll oxikodon, en potent opioid. De använde aggressiva försäljningstaktiker och erbjudanden till läkare för att främja läkemedlet som ett säkert alternativ för smärtlindring (13). År 2001 låg den årliga försäljningen av OxyContin på en miljard dollar och var det mest förskrivna narkotikaklassade läkemedlet (14). Purdue Pharma lämnade ut massor av material i form av bland annat broschyrer och videor där man hävdade att risken för beroende var extremt liten (13). Närmare 80 % av USAs heroin- användare börjat sitt missbruk med receptbelagda opioider. Purdue Pharma kände till läkemedlets beroendeframkallande potential men hemlighöll och förnekade detta och fortsatte att hävda att det inte alls var så beroendeframkallande som vissa gjorde gällande (15).

När detta sedermera avslöjades väntade ett hårt straff för bolaget, men dess välavlönade advokater förhandlade om detta och fick ned straffet. 634,5 miljoner dollar blev bolaget skyldig att betala i böter för vilseledande information. Men beloppet framstod som småpotatis jämfört med de intäkter bolaget gjorde på läkemedlet i fråga. Purdue Pharmas VD Richard Sackler, skriver att det är väldigt viktigt att lägga skulden på dem som blivit beroende av deras opioider (OxyContin): "Vi måste slå ner på missbrukarna på alla sätt [...], de är skyldiga, de är problemet. De är de vårdslösa brottslingarna". Han var även med och uppmuntrade försäljarna till att få läkare att skriva ut högre doser opioider och under längre tid. Företaget till och med anlitade konsulter för att få hjälp med att öka försäljningen (15). Uppskattningsvis 300000 personer dog till följd av krisen. Jonas Cullberg avslutar sin bok “En Amerikansk Epidemi” där han förklarar att "El Chapo" ledaren för Sinaloakartellen - en av de mest kraftfulla och ökända narkotikasyndikaten i världen, till slut fick sitt straff 2019. Men de “lagliga” narkotikakartellerna som tjänar miljarder på opioidepidemin går fortfarande fria.

Reflektion

Alla dessa tre historiska skildringar visar på att det finns värdefulla lärdomar för att bättre hantera liknande situationer i framtiden. Några saker värda att nämna är vikten av oberoende forskning och medvetenhet kring vem som finansierar eller påverkar forskningen. Transparens och öppen kommunikation samt reglering och tillsyn är andra viktiga delar att ha med när det gäller kravställning på stora företag. Allmänheten behöver förstå vikten av kritiskt tänkande och inte alltid tro att konsensus är lika med sanning. Och kanske viktigast av allt, låta alla kritiska röster göra sig hörda och inte dementera de åsikter som strider mot narrativet. De flesta stora avslöjandena börjar med en röst som sätter sig emot den allmänna uppfattningen.

I samband med de historier om företags tveksamma ställningstaganden om sina produkter och de konsekvenser som detta kan ha för samhället, kan Karin Boyes ord “ja visst gör det ont när knoppar brister” symbolisera en bredare poäng om behovet av att se bortom ytan och granska saker noggrant. Precis som dikten uppmuntrar oss att reflektera över de dolda aspekterna av kärlek och relationer, kan den påminna oss om vikten av att vara medvetna om och ifrågasätta det som inte är uppenbart när det gäller företagsverksamhet, produkter och deras påverkan på samhället. Vilka budskap tar du med dig?

/ Per Almquist


Referenser

  1. Proctor, R.N. (2004). The Global Smoking Epidemic: A History and Status Report. Clinical Lung Cancer, 5(6), pp.371–376. doi: https://doi.org/10.3816/clc.2004.n.016
  2. .McAllister, B. (1998). N.Y. judge places tobacco institute under control of receiver. Washington Post. [online] 3 May. Åtkomst: https://www.washingtonpost.com/archive/politics/1998/05/03/ny-judge-places-tobacco-institute-under-control-of-receiver/fd082867-5a96-4f8b-9d7c-202d4eb88701/ [Hämtad: 2023-09-16].
  3. Whitmer, M. (2023). Asbestos Cigarette Filters: History of Kent Micronite & Lawsuits. [online] Asbestos. Åtkomst: https://www.asbestos.com/products/cigarette-filters/ [Hämtad 2023-09-16].
  4. Cummings, K. M., Brown, A., & O'Connor, R. (2007). The cigarette controversy. Cancer epidemiology, biomarkers & prevention : a publication of the American Association for Cancer Research, cosponsored by the American Society of Preventive Oncology, 16(6), 1070–1076. https://doi.org/10.1158/1055-9965.EPI-06-0912
  5.  Schwarcz, J. (2004). The fly in the ointment : 70 fascinating commentaries on the science of everyday life. Toronto: Ecw Press.
  6. Carson, R. (1962). Silent Spring. London: Penguin Books.
  7. collections.nlm.nih.gov. (1945). Is your organization prepared to fight both enemies? - Digital Collections - National Library of Medicine. [online] Åtkomst: https://collections.nlm.nih.gov/catalog/nlm:nlmuid-101438601-img [Hämtad: 2023-09-17].
  8. American Heritage. (1971). The Deadly Dust: The Unhappy History Of DDT. [online] Åtkomst: https://www.americanheritage.com/deadly-dust-unhappy-history-ddt [Hämtat: 2023-09-17]
  9. Sonnenberg, J. (2015). Shoot to Kill: Control and Controversy in the History of DDT Science. [online] Stanford Journal of Public Health. Åtkomst: https://web.stanford.edu/group/sjph/cgi-bin/sjphsite/shoot-to-kill-control-and-controversy-in-the-history-of-ddt-science/ [Hämtad 2023-09-17]
  10. markdcatlin (2011). DDT so safe you can eat it 1947. YouTube. Åtkomst: https://www.youtube.com/watch?v=gtcXXbuR244 [Hämtat: 2023-09-17]
  11. CNN, D.M. (2017). Trump declares opioid epidemic a public health emergency. [online] CNN. Åtkomst: https://edition.cnn.com/2017/10/26/politics/donald-trump-opioid-epidemic/index.html [Hämtat: 2023-09-17]
  12. Knudsen, K. (2022). Intoxikation och substansbruk – Heroin, fentanyl, metadon och andra opioider. [online] Internetmedicin. Åtkomst: https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/intoxikation/intoxikation-och-missbruk-heroin-fentanyl-metadon-och-andra-opioider/ [Hämtad 2023-09-20].
  13. Van Zee A. (2009). The promotion and marketing of oxycontin: commercial triumph, public health tragedy. American journal of public health, 99(2), 221–227. https://doi.org/10.2105/AJPH.2007.131714
  14. Report to Congressional Requesters Prescription Drugs OxyContin Abuse and Diversion and Efforts to Address the Problem. (2003). Åtkomst: https://www.gao.gov/assets/gao-04-110.pdf [Hämtad: 2023-09-20]
  15. Cullberg, J. (2019). En amerikansk epidemi. Bokförlaget Atlas.