Kan socker bidra till Alzheimers sjukdom?

Ursprungligen publicerat: 2013-04-26

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har fastslagit att socker riskerar att leda till fetma, diabetes typ 2, rubbade blodfetter, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar och rekommenderar därför att sockerintaget ska vara så litet som möjligt (1). Men kan socker bidra till utvecklingen av Alzheimers sjukdom?

Alzheimers = Diabetes typ 3
Redan på 1990-talet såg man i den så kallade Rotterdamstudien att de som har diabetes typ 2 löper dubbelt så stor risk att drabbas av Alzheimers sjukdom (epidemiologisk nivå) (2). Detta har jag skrivit om tidigare. Diabetes typ 2 kännetecknas av att kroppens celler inte längre svarar som de ska på hormonet insulin, vilket gör att glukos i blodet inte kan tas upp i cellerna på rätt sätt. Glukosen stockar sig då i blodet och blodsockret höjs. Detta kallas insulinresistens. År 2005 började forskare att se liknande insulinresistens bland vissa av hjärnans celler hos personer drabbade av Alzheimers (3). Av den anledningen föreslog forskarna ett alternativt namn för Alzheimers sjukdom, nämligen diabetes typ 3. Sedan dess har det forskats en hel del på området.

Insulinets roll i hjärnan
Idag ser vi att insulinet har många viktiga roller i hjärnan, där det påverkar hjärncellers genuttryck, signalering och andra funktioner. Det finns massor av receptorer (mottagare) för insulin i hjärnan. Vid försämrad insulinsignalering ses hyperfosforylerat tau-protein och ackumulering av beta-amyloid (plack), två vanliga tecken vid Alzheimers sjukdom (4). När vi drabbas av insulinresistens blir signalöverföringen via insulin nedsatt i hjärnan. En mycket viktig bidragande orsak till insulinresistens är sockerarten fruktos (5) och den allra största delen av fruktos får vi i oss genom socker, godis, läsk osv. Man skulle enkelt kunna beskriva det som att kroppens system för sockerhantering slits ut. Det är dock viktigt att påpeka att detta inte bör tolkas som att fruktos från hel frukt bidrar till insulinresistens. Fruktos är ett annat namn för fruktsocker.

Insulin och kolesterolsyntes
25 % av allt vårt kolesterol återfinns i hjärnan. Där fyller det en viktig funktion i att bilda myelin (isolering till nervtrådar), synapsbildning (där nervcellernas kommunikation sker) och funktionen i neuronens membran etc. Eftersom kolesterol inte kan passera blod-hjärn-barriären måste hjärnan själv tillverka denna viktiga molekyl och för att det ska bli möjligt behöver vi insulin. Insulin drar igång kolesterolsyntesen i hjärnan (4). Utan kolesterolet kan vi inte lagra nya minnen eller bibehålla kognitiva funktioner. Låter det som Alzheimers? Insulinresistens är också tio gånger vanligare vid depression. Det kan bero på att insulin hjälper till att frisätta dopamin i hjärnan vilket får oss att känna glädje, motivation och drivkraft (4). Jag påstår inte att socker som enskild faktor leder till Alzheimers, men det verkar kunna bidra till dess utveckling.

Behöver vi sluta äta socker?
Människan är ett otroligt tåligt djur och det finns absolut utrymme för en liten mängd socker. Men intaget ska vara så litet som möjligt (1) för hälsans skull. Enligt Livsmedelsverket konsumerar svenskar i genomsnitt cirka 40 kilo socker per person och år.

Per Almquist
Hälsovetare biovetenskap


Referenser
  1. EFSA Panel on Nutrition, Novel Foods and Food Allergens (NDA), Turck, D., Bohn, T., Castenmiller, J., de Henauw, S., Hirsch-Ernst, K. I., Knutsen, H. K., Maciuk, A., Mangelsdorf, I., McArdle, H. J., Naska, A., Peláez, C., Pentieva, K., Siani, A., Thies, F., Tsabouri, S., Adan, R., Emmett, P., Galli, C., Kersting, M., ... Vinceti, M. (2022). Tolerable upper intake level for dietary sugars. EFSA journal. European Food Safety Authority, 20(2), e07074. https://doi.org/10.2903/j.efsa.2022.7074
  2. Ott, A., Stolk, R. P., van Harskamp, F., Pols, H. A., Hofman, A., & Breteler, M. M. (1999). Diabetes mellitus and the risk of dementia: The Rotterdam Study. Neurology, 53(9), 1937–1942. https://doi.org/10.1212/wnl.53.9.1937
  3. Steen, Eric et al. “Impaired insulin and insulin-like growth factor expression and signaling mechanisms in Alzheimer's disease--is this type 3 diabetes?.” Journal of Alzheimer's disease : JAD vol. 7,1 (2005): 63-80. doi:10.3233/jad-2005-7107
  4. Chen, W., Cai, W., Hoover, B., & Kahn, C. R. (2022). Insulin action in the brain: cell types, circuits, and diseases. Trends in neurosciences, 45(5), 384–400. https://doi.org/10.1016/j.tins.2022.03.001
  5. Taskinen, M. R., Packard, C. J., & Borén, J. (2019). Dietary Fructose and the Metabolic Syndrome. Nutrients, 11(9), 1987. https://doi.org/10.3390/nu11091987