Modulering av växtgener i EU-jordbruk kan snart bli verklighet

New Genomic Techniques (NGT) hänvisar till en uppsättning avancerade teknologier som används för att studera och manipulera en organisms genetiska material (1). Dessa tekniker gör det möjligt för forskare att undersöka hela genomiska sekvenser av organismer, identifiera specifika gener och göra ändringar i DNA:t. Till skillnad från genetically modified organism (GMO), tillförs inget genetiskt material till organismen vid NGT. EU-direktiv 2001/18/EC är ett regelverk som reglerar användningen av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom Europeiska unionen. Direktivet fastställer förfarandet för godkännande, utsläppande på marknaden och övervakning av GMO för att säkerställa skyddet av människors hälsa och miljön (2). Eftersom NGT utvecklats efter EU-direktivet görs i nuläget ingen skillnad på NGT och GMO i juridisk mening. EU-kommissionen har nyligen presenterat ett förslag om att godkänna den nya gentekniken för framtagning av grödor inom EU (3). Förslaget bygger på EU-kommissionens gröna omställning där ambitionen är att ta fram bland annat nya grödor, oljeväxter och proteinodling som ska möta behovet och samtidigt vara motståndskraftiga mot klimatförändringar och minska användandet av bekämpningsmedel (3). CRISPR-Cas9: Det är ett genredigeringsverktyg som gör det möjligt för forskare att modifiera specifika gener i en organisms genom (4). Det ger exakta och riktade modifieringar jämfört med traditionella genteknikmetoder.

Fördelar

Jordbruksframsteg: Dessa tekniker kan användas för att förbättra grödans produktivitet, förbättra sjukdomsresistens hos organismer och utveckla genetiskt förändrade organismer med förbättrade egenskaper. Det finns också förhoppningar om att användningen av bekämpningsmedel ska kunna minimeras (5).

Nackdelar

Oavsiktliga konsekvenser: Modifiering av gener kan ha oväntade effekter på en organism eller dess miljö. Dessa oavsiktliga konsekvenser kan påverka ekosystemen eller leda till oförutsedda hälsorisker (1). Tillgänglighet och rättvisa: De höga kostnaderna och komplexiteten för den nya gentekniken kan begränsa tillgången främst till välfinansierade forskningsinstitutioner, vilket skapar en potentiell klyfta mellan gynnade och missgynnade samhällen.

Ekologisk odling omfattas inte

Produkter som produceras enligt ekologiska principer får inte anamma NGT. Ekologiska producenter ser också kritiskt på NGT, vilket framgår i EU-kommissionens rapport (1). En stor oro är risken för genetisk kontaminering, dvs. att gener från NGT-grödor sprids till ekologiskt odlade grödor eller vilda släktingar. Detta kan hända genom pollen, frön eller avfall. För ekologiska producenter är det viktigt att eliminera kontaminering för att behålla sin ekologiska certifiering. Ekologiska producenter kan drabbas av ekonomiska förluster om deras grödor kontamineras med NGT-växter. Detta kan leda till förlorade inkomster och förlorad förtroende från konsumenter.

Patentering av NGT grödor

Ytterligare en aspekt som EU-kommissionens rapport tar upp, om än väldigt kortfattat, är diskussionen kring konsekvenserna av att NGT-grödor kan patenteras. Patentering innebär att ett företag eller en person får exklusiva rättigheter att använda, sälja och producera en viss gröda eller dess delar.

För företag innebär detta att de kan få monopol på en NGT-gröda, vilket ger dem konkurrensfördelar på marknaden. De kan bestämma priset på grödan och kontrollera tillgången till den, vilket kan leda till högre vinstmarginaler och större marknadsandel. Däremot innebär patentet också att det finns restriktioner för andra företag som vill använda samma NGT-gröda. De måste antingen köpa licenser från patenthavaren eller utveckla sina egna unika NGT-grödor. Det kan skapa hinder för konkurrensen och begränsa innovationsmöjligheterna för andra företag.

Hälsoeffekter

Enligt en översikt, gjord av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), har det uttryckts en viss oro för potentiella hälsorisker för människor och djur som äter NGT-grödor (6). När gener förändras kan det inte uteslutas att nya proteiner eller metaboliter kan uttryckas eller bildas i de ätbara delarna. Dessa proteiner skulle kunna likna allergener och framkalla allergiska reaktioner eller till och med vara toxiska. Men genetiskt förändrade växter behöver naturligtvis inte automatiskt betyda hälsorisker. Mutationer och därmed förändringar i växters gener sker naturligt hela tiden.





Referenser

  1. European Commission (n.d.). EC study on new genomic techniques. [online] food.ec.europa.eu. Available at https://food.ec.europa.eu/plants/genetically-modified-organisms/new-techniques-biotechnology/ec-study-new-genomic-techniques_en

  2. Directive 2001/18/EC of the European Parliament and of the Council of 12 March 2001 on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms and repealing Council Directive 90/220/EEC (OJ L 106, 17.4.2001, p. 1).

  3. Hansén, K. (2023). EU-lagförslag positivt för växtdörädlingen. Land Lantbruk, 23 Jul., p.13.

  4. Ma, Y., Zhang, L., & Huang, X. (2014). Genome modification by CRISPR/Cas9. The FEBS journal, 281(23), 5186–5193. https://doi.org/10.1111/febs.13110

  5. Hüdig, M., Laibach, N., & Hein, A. C. (2022). Genome Editing in Crop Plant Research-Alignment of Expectations and Current Developments. Plants (Basel, Switzerland), 11(2), 212. https://doi.org/10.3390/plants11020212

  6. Cécile J.B. van der Vlugt, 2021. Overview of sixteen scientific opinions on genetically modified plants obtained by new genomic techniques. EFSA supporting publication 2021:EN1973. 39 pp. doi:10.2903/sp.efsa.2021.EN-1973