The Globalization of Addiction:
A Study in Poverty of the Spirit

Bruce K. Alexanders bok, The Globalization of Addiction: A Study in Poverty of the Spirit, ger en djup och tankeväckande analys av beroende som sträcker sig långt bortom de vanliga föreställningarna om droger och missbruk. I motsats till den konventionella uppfattningen om att beroende främst är en fråga om droger eller kemisk påverkan, framhäver Alexander att beroende är en komplex anpassning till social och kulturell rotlöshet, eller det han kallar dislokation. Denna teori, The Dislocation Theory of Addiction, utgör bokens kärna.


En av de mest innovativa idéerna i Alexanders bok är att beroende inte är ett svart eller vitt tillstånd. Det kan finnas olika grader av beroende, från mild till svår, och detta spektrum omfattar inte bara droger, utan även beteenden som spel, sex, shopping, och gaming med mera​. Det slår mig att det inte finns något bra motsvarande ord på svenska till "addiction", men det är ett tillstånd som skulle kunna beskrivas som "att hänge sig åt något". Alexander lägger stor vikt vid att psykosocial integration – alltså meningsfulla relationer och en känsla av tillhörighet – är en avgörande faktor för att förebygga och övervinna beroende. När individer saknar denna integration, upplever de en känsla av meningslöshet och alienation, vilket driver dem att söka tillflykt i beroendebeteenden. Ett genomgående tema i boken är att han lägger stor vikt vid att betona hyperkapitalismen och globaliseringens roll i den upplevda rotlösheten bland populationer runtom i världen. Hyperkapitalismen och den individualism som följer i dess spår tenderar att underminera psykosocial integration. Han pekar intressant nog på att postmodernismen har en viktig del i denna negativa utveckling eftersom den bidrar till extrem individualism.


Ett av Alexanders mest kända bidrag är experimentet Rat Park, där han visade att beroende inte bara är en kemisk reaktion utan också beror på den miljö individer befinner sig i. Råttor i en stimulerande miljö med möjlighet till socialt umgänge valde att inte använda droger, medan isolerade råttor med begränsad stimulans blev beroende. Detta stöder hans teori att beroende är en respons på social dislokation​.


Alexander drar paralleller mellan beroende och tidigare historiska perioder av social kollaps, som nedgången av det romerska riket och antikens Grekland. Han refererar också till existentialistiska tänkare som har beskrivit den ångest och meningslöshet som människor upplever i en rotlös värld. Enligt Alexander är beroende inte bara ett medicinskt eller moraliskt problem utan ett symptom på en djupare social kris​.

Ett intressant avsnitt i boken handlar om Alexanders betoning på spiritualitet och existentiella behandlingsmetoder som en femte pelare i kampen mot beroende. Han menar att medan traditionella metoder som behandling och prevention är viktiga, kan andliga och kulturella inslag hjälpa människor att återfinna mening och sammanhang i sina liv.

Avslutningsvis pekar Alexander på olika former av lösningar genom att ifrågasätta globala marknader, traditionell media och hyperkapitalism och istället verka för introduktion av sociala, kulturella och existentiella interventioner och värna oberoende media.

Alexander ifrågasätter dagens beroendehantering som i huvudsak fokuserar på individer och droger, och erbjuder en bredare samhällsanalys. Han föreslår att vi måste återuppbygga social sammanhållning och hantera den rotlöshet som många människor upplever i den moderna världen för att på riktigt kunna adressera beroende. Jag anser att boken bidrar till en väldigt viktig aspekt i samhällsdebatten och hjälper oss att förstå beroende på ett djupare plan samt dess komplexitet. Boken är dock ganska “tung”, skriven på akademisk engelska med liten text och många sidor så det kan ta tid att ta sig igenom och verkligen förstå dess innehåll. Men jag rekommenderar den varmt till den som är intresserad av frågor rörande beroende och nya perspektiv.



Alexander, B. (2010). The globalization of addiction : a study in poverty of the spirit. Oxford ; New York: Oxford University Press.